Skip directly to content

Kronisk myeloisk leukemi

Om kronisk myeloisk leukemi (KML)

Ungefär 90 personer i Sverige insjuknar varje år i kronisk myeloisk leukemi, KML. Sjukdomen är vanligare hos män. De flesta som insjuknar är omkring 60 år eller äldre, men även barn och unga vuxna kan drabbas. KML är en form av blodcancer. Gemensamt för alla cancersjukdomar är att vissa typer av celler delar sig okontrollerat. Inne i cellen börjar ett enzym skicka ut tillväxtsignaler till cellkärnan på ett okontrollerat sätt och den ohämmade celldelningen tar fart.

Nästan alla som drabbas av KML har en förändring av arvsmassan, i Philadelphia-kromosomen. Det leder till en okontrollerad produktion av omogna vita blodkroppar som tränger undan den normala blodcellsbildningen. Antalet röda blodkroppar minskar och patienten kan drabbas av anemi (blodbrist), infektioner och blödningar.

Kronisk myeloisk leukemi delas in i tre stadier: kronisk fas, accelererad fas och blastfas. En effektiv behandling insatt i den kroniska fasen kan förhindra att sjukdomen övergår i de senare och mer svårbehandlade faserna. Sjukdomen är kronisk, vilket betyder att den ännu inte går att bota med läkemedel, utan endast genom stamcellstransplantation. Tack vare effektiva bromsmediciner kan dock sjukdomen hållas tillbaka och minska, och man kan fortsätta leva ett vanligt liv, även under pågående behandling. 


Utredning

Om läkaren misstänker att man har leukemi, brukar man remitteras till en specialistklinik på sjukhus, ofta en så kallad hematolog- eller medicinklinik. De flesta patienter diagnostiseras i den så kallade kroniska fasen. I början kan sjukdomstecknen vara ganska lindriga – trötthet, svettningar, feber, försämrad aptit och viktnedgång, även ömhet i skelettet. Ibland svullnar mjälten vilket kan kännas i vänstra delen av buken. Det är viktigt att få rätt diagnos och tidig behandling för att få kontroll över sjukdomen och undvika en mer akut sjukdomsfas, så kallad blastkris.

Diagnosen ställs genom mikroskopisk undersökning av blod och benmärg, och genom att undersöka om patienten har en förändring arvsmassan, Philadelphia-kromosomen. När diagnosen har fastställt KML kan behandlingen påbörjas. 


Behandling

Behandlingen av kronisk myeloisk leukemi har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Tidigare behandlades sjukdomen ofta med cytostatika (cellgifter) och efterföljande benmärgs(stamcells)transplantation. Den nya typen av behandling som Bosulif representerar kallas för tyrosinkinashämmare (förkortad TKI). TKI:er är en grupp cancerläkemedel som blockerar tillväxtstimulerande signaler inne i cellen. Bosulif tar bort tillväxtstimuleringen som Philadelphiakromosomen orsakar och som driver KML-sjukdomen. Det betyder att man stoppar den ohämmade celldelningen som kromosomförändringen orsakar.


Alternativ

Endast i enstaka fall behöver man genomföra en benmärgs(stamcells)transplantation, till exempel om man blir resistent mot TKI:n. Det finns mycket bra information om ingreppet på 1177.se webbplats, besök gärna 

http://www.1177.se/Tema/Cancer/Under-och-efter-behandling/behandlingar/Stamcellstransplantation/


Uppföljning

KML är en kronisk sjukdom, vilket betyder att man behöver gå på kontroller livet ut. Men tack vare behandlingsmetoder kan de allra flesta leva ett normalt fungerande liv. En del kan i perioder få symtom av sjukdomen eller biverkningar av behandlingen som gör att man inte orkar lika mycket som förut, vilket kan innebära att man kan behöva vara sjukskriven. Om du får nya besvär besvär som kan ha med KML eller behandlingen att göra, ska du kontakta din läkare eller vårdcentral så fort som möjligt.